Measuring patient experience in hospital maternity care

Abstract

This thesis concerns Patient Experience (PX), in hospital maternity care in Sweden. The focus lies in the development of a measure to describe the current state of PX. The thesis uses a semi-sequential mixed-methods study design; exploration of the patient journey, through qualitative methods, informs the adaptation of an existing maternity care experience survey instrument. The resulting survey instrument is tried in a pilot study and renders a composite measure of PX. Part of the analysis is dedicated to understanding the effect of information and communication in PX; Exploratory Factor Analysis is used to test the model and attempt an answer.

The results show that it is possible to describe PX using the proposed survey instrument. The composite measure preserves differences in perceptions better than an arithmetic average of two discrete VAS-1 type measurements, and is more appropriate when measuring attitudes, and opinions using Likert-type measures. A three component solution describes 65.44% of the total sample variance. Determining to what degree PX is influenced by information and communication remains difficult to quantify, but these initial results indicate that the manner of the attending staff during aftercare and the respondent’s mastery of information during discharge are important dimensions of patients' total PX (ANOVA R .695, R Square .483).

The model’s three components are almost entirely built from items that address interpersonal skills and information assimilation. These correspond to two of the three Service Quality Dimensions, namely Interaction Quality and Outcome Quality. Most important of the three is the component “Chemistry in aftercare”. The predictive strength of the model shows merit under the context of the study and could advise further efforts to develop measurements for PX in maternity care in a Swedish hospital setting.

Arbetet handlar om Patientupplevelse (PU), i förlossningsvården i Sverige. Fokus ligger på utvecklingen av ett mätvärde att beskriva den nuvarande patientupplevelsen. Arbetet använder kvalitativa och kvantitativa metoder (mixed-methods), i en semi-sekventiell design; utforskning av patientresan ligger till grund för anpassningen av ett existerande mätinstrument. Det nya mätinstrumentet testas i en pilotstudie och ger ett kompositmätvärde av PU. En del av analysen ägnas \åt att förstå vilken effekt information och kommunikation har på PU; Explorativ faktoranalys används för ändamålet.

Resultaten visar att det är möjligt att beskriva PU genom det föreslagna mätinstrumentet. Det resulterande kompositvärdet är bättre på att beskriva skillnader i uppfattning än ett medelvärde av två diskreta variabler av VAS-1 typen, och är också lämpligare när attityder och åsikter mäts med hjälp av Likert-skalor. En trekomponentslösning beskriver 65.44% av den totala stickprovsvariansen. Att avgöra hur mycket PU påverkas av information och kommunikation förblir svårt att kvantifiera, men dessa inledande resultat visar att patientbemötande under eftervårdstiden och patientens förmåga att bemästra information under utskrivningen är viktiga dimensioner av patienters totala PU (ANOVA R .695, R Square .483).

Modellens tre komponenter är nästan uteslutande uppbyggda av variabler som fångar upp personliga relationer och assimilering av information. Dessa motsvarar två av de tre dimensionerna i Servicekvalitetsmodellen, nämligen Interaktionskvalitet och Utfallskvalitet. Viktigaste komponenten är Personlig kemi under eftervården. Modellens förutsägningsstyrka visar förtjänst under studiens kontext och kunde informera framtida ansträngningar att utveckla mätvärden för förlossningsvården inom svensk sjukhusmiljö.