Metoder för bedömning av översvämningsrisk för dagvatten i Finland
No Thumbnail Available
Files
Kauranen_Kira_2024.pdf (1.18 MB) (opens in new window)
Aalto login required (access for Aalto Staff only).
URL
Journal Title
Journal ISSN
Volume Title
Insinööritieteiden korkeakoulu |
Bachelor's thesis
Electronic archive copy is available locally at the Harald Herlin Learning Centre. The staff of Aalto University has access to the electronic bachelor's theses by logging into Aaltodoc with their personal Aalto user ID. Read more about the availability of the bachelor's theses.
Unless otherwise stated, all rights belong to the author. You may download, display and print this publication for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Authors
Date
2024-04-22
Department
Major/Subject
Energia- ja ympäristötekniikka
Mcode
ENG3042
Degree programme
Insinööritieteiden kandidaattiohjelma
Language
sv
Pages
27
Series
Abstract
Det här kandidatarbetet behandlar metoder för att bedöma översvämningsrisker för dagvatten. Arbetet är begränsat till Finland och till metoder som redan har använts. Dessutom behandlar arbetet bara de vanligaste metoderna. Forskningsfrågor som behandlas i arbetet är: vilka är de vanligaste metoderna för att bedöma riskerna för dagvattenöversvämningar i Finland, hur har de olika metoderna använts, samt vilka är de olika metodernas styrkor och svagheter. Kandidatarbetet är en litteraturstudie. I Finland förekommer det årligen dagvattenöversvämningar som orsakar skador. Problem som en dagvattenöversvämning kan orsaka är bland annat störningar i trafik, överbelastade dagvattenavlopp, störningar i vattenförsörjning och elnätverk. De vanligaste metoderna för att bedöma riskerna för dagvattenöversvämningar i Finland är erfarenhetsbaserade metoder och geodatamodellering. Erfarenhetsbaserade metoder går ut på att samla data om dagvattenöversvämningar som har hänt. Geodatamodellering går ut på att med hjälp av geodata göra modeller som kommer fram till områden med potentiell dagvattenöversvämningsrisk. De olika metoderna har använts bland annat i kommunernas preliminära bedömning av dagvattenöversvämningsrisker. Data för erfarenhetsbaserade metoder samlades bland annat i Helsingfors och Åbo med en frågeenkät, där valda personer och institutioner frågades om inträffade dagvattenöversvämningar. Ett annat sätt att samla data användes i till exempel Helsingfors, Nurmijärvi och Tavastehus där data samlades från räddningsverkets databas PRONTO. För geodatamodelleringen användes något geografiskt informationssystem (GIS) eller program specialiserade för dagvattenmodeller. I flera städer kombinerades de olika metoderna för att få mera exakta resultat. Styrkor med erfarenhetsbaserade metoder är att de kräver lite data och de baserar sig på något som redan har hänt. Om inget i systemet ändrar, till exempel i markanvändningen eller regnmängderna, kan man anse att det på områden där det varit en översvämning finns en risk för en översvämning i framtiden. Svagheter med erfarenhetsbaserade metoder är att det är svårt att ta i beaktande förändringar i till exempel markanvändningen eller klimatet. Styrkor för geodatamodeller är att de kan ta i beaktande förändringar i klimat eller markanvändning. Svagheter är att det kräver mycket data och modeller, och att resultatet beror på noggrannheten av data som används. Både geodatamodellerings och erfarenhetsbaserademetoders pålitlighet beror på korrektheten av data som används. Kombination av olika metoder ger de bästa resultaten då de olika metoderna kan användas för att kalibrera och validierad varandra.Description
Supervisor
Salo, HeidiThesis advisor
Banafa, ThomasKeywords
dagvatten, översvämningsrisk, bedömning, dagvattenöversvämningsrisk, metoder