The Concept of Carbon Handprint and Its Application in Land Use Planning
No Thumbnail Available
Files
Holm_Emma_2024.pdf (964.25 KB) (opens in new window)
Aalto login required (access for Aalto Staff only).
URL
Journal Title
Journal ISSN
Volume Title
Insinööritieteiden korkeakoulu |
Bachelor's thesis
Electronic archive copy is available locally at the Harald Herlin Learning Centre. The staff of Aalto University has access to the electronic bachelor's theses by logging into Aaltodoc with their personal Aalto user ID. Read more about the availability of the bachelor's theses.
Unless otherwise stated, all rights belong to the author. You may download, display and print this publication for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Authors
Date
2024-09-06
Department
Major/Subject
Kestävät yhdyskunnat
Mcode
ENG4001
Degree programme
Insinööritieteiden kandidaattiohjelma
Language
en
Pages
29
Series
Abstract
Unlike carbon footprints, which focus on negative environmental impacts, carbon handprints focus on possible positive environmental impacts. The carbon handprint highlights greenhouse gas reductions achieved through the adoption of a more sustainable solution in the life cycle of a product or service. A carbon handprint is achieved when one entity, such as a company or city, influences others to adopt similar sustainable solutions. In other words, the carbon handprint is not achieved by lowering one’s own carbon footprint, instead it is obtained by reduction of the carbon footprint from another actor. The land use sector is recognised as an area where sustainable practices can reduce greenhouse gas emissions and create carbon handprints. Practically this can be achieved through land use planning that integrates for example renewable energy sources and sustainable building practices into the built environment. For this research, an analysis of a case city in Finland was conducted. The case city was selected based on its forerunning position in sustainable development. The objective of this research was to explore what sustainable practices in the land use planning process have the potential to create carbon handprints. Additionally, to identify the drivers behind the case city’s forerunning position in sustainable development, a comparative analysis was conducted with other cities in the European Union. A combination of both qualitative and quantitative methodology was chosen to utilise literature, different case studies, and numerical data as well as minimise the limitations of this study. The findings of this research identified several practices implemented through land use planning that could potentially create carbon handprints. Some of the identified practices were the promotion of public transport, utilisation of renewable energy, and protection of carbon sinks. In the case city, cooperation between the city and various authorities was recognised as a major driver behind the city’s achievements in sustainable development and through the influence of this practice the city can achieve a carbon handprint. However, the research did not address how the case city influenced other cities to implement these practices, and they are thereby mentioned as practices with the potential to create a carbon handprint.Till skillnad från koldioxidavtryck, som fokuserar på negativa miljöeffekter, fokuserar kolhandavtryck på positiva miljöeffekter. Ett kolhandavtryck representerar den minskning av växthusgaser som uppnås genom att införa en mer hållbar lösning i en produkts eller tjänsts livscykel. Detta avtryck realiseras när en enhet, som ett företag eller en stad, antar nya lösningar med mindre växthusutsläpp i sin produktionskedja. Vidare för att uppnå ett kolhandavtryck krävs det att en annan enhet minskar sina växthusutsläpp till följd av aktörens förändring i produktionskedjan. Detta uppnås genom kunder som konsumerar produkten där en hållbar lösning införts eller att aktören influerar andra enheter att använda samma eller liknande hållbara lösningar. Inom markanvändningssektorn kan hållbara strategier samt mål minska växthusutsläpp och resultera i kolhandavtryck. I praktiken kan detta uppnås genom markanvändningsplanering som strävar efter att integrera till exempel förnybara energikällor och hållbara byggmetoder i den byggda miljön. Denna forskning utfördes som en fallstudie av en stad i Finland. Valet av staden för fallstudien baserades på dess framstående resultat inom hållbar utveckling samt dess strävan efter att bli den mest hållbara staden i Europa. Syftet i studien var att undersöka vilka hållbara metoder inom markanvändningsplanering som har potential att generera kolhandavtryck. I studien identifierades även faktorer som ligger bakom stadens framgångar genom jämförelse med andra städer inom Europeiska unionen. En kombination av både kvalitativ och kvantitativ metodik valdes för att utnyttja litteratur, andra fallstudier och numeriska data samt för att minimera studiens begränsningar. Bland annat stadens publicerade markanvändningsplaner samt Europeiska unionens mål för hållbarhet låg i fokus genom studien. Resultaten visade flera metoder associerade med markanvändningsplanering som har potential att skapa kolhandavtryck. Bland de identifierade åtgärderna framgick att främjandet av kollektivtrafik, användning av förnybar energi och skyddandet av kolsänkor bidrar till lägre växthusutsläpp. I den finländska staden identifierades samarbete mellan staden, andra myndigheter och företag som en viktig drivkraft bakom stadens prestationer inom hållbar utveckling. Vidare kommunikation av denna praxis kan därmed resultera i ett kolhandavtryck för staden. Forskningen undersöker dock inte hur stadens prestationer påverkar konsumenter eller andra städer att implementera liknande lösningar och resultaten av denna forskning benämns därmed som metoder med potential att skapa kolhandavtryck.Description
Supervisor
Ilmavarta, TuomasThesis advisor
Mäntysalo, RaineKeywords
carbon handprint, greenhouse gases, land use planning, sustainable development