Understanding access to clean cooking fuels in Kenya
Loading...
URL
Journal Title
Journal ISSN
Volume Title
Insinööritieteiden korkeakoulu |
Master's thesis
Unless otherwise stated, all rights belong to the author. You may download, display and print this publication for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Authors
Date
2023-12-11
Department
Major/Subject
Energy Systems
Mcode
Degree programme
Environomical Pathways for Sustainable Energy Systems
Language
en
Pages
67+26
Series
Abstract
Adoption of clean cooking fuels is conditioned by factors known as barriers and enablers, which characterize the decision-making environment of a household. Access to clean cooking is a target part of the Sustainable Development Goals, yet it currently stands at 19.5% in Kenya. Growth is stagnating and even decreasing in Sub Saharan Africa countries, since progress is being defaced by the population growth rate. Barriers and enablers include wealth or income, whether the location is rural or urban, education and awareness, infrastructure such as road and electricity access, topography and elevation, gender dynamics, and household demographic characteristics. For adequate planning and effective policy development to encourage clean cooking access, it is important to contextually identify what factors have the greatest impact and where. This thesis implemented a geospatial analysis to identify the locations where selected cooking fuels are most likely and less likely to be used, while also identifying the most relevant barriers and enablers for these fuels. The relationship between factor and cooking fuel use was later corroborated by simple linear regression analyses. The work is based largely on the 2019 Kenya Population and Housing Census, in which firewood was the most used fuel in the country at 68.14%. This fuel was analysed and contrasted against the two clean cooking fuels, electricity and LPG. Results indicate that the urban – rural divide has an important role in Kenyan household’s fuel adoption, followed by household size, and education and awareness. Firewood and LPG presented an interesting dichotomy, where the enabling factors of firewood were the same barriers to LPG, and vice versa. These factors included: high rural share, large household size, high education and internet use, high informality of settlements, and tenure. Electric cooking had a more separate behaviour, that highlighted the importance of infrastructure, since road access was an enabler and elevation a barrier. Electricity access and electrical reliability did not have the expected impact on the cooking fuels use. This might be due to the low values that they have in Kenya, meaning that they are not present enough to enable adoption of both clean cooking fuels. Given the current political outlook of Kenya and the relevant factors identified, both clean cooking fuels present a great prospect for their adoption, with LPG having a larger potential than electric cooking.Användningen av rena bränslen för matlagning påverkas av faktorer som kallas hinder och möjliggörare, vilka kännetecknar hushållens beslutsfattande miljö. Tillgång till rent bränsle för matlagning är ett av målen för hållbar utveckling, men i Kenya är andelen 19,5 %. Tillväxten stagnerar och minskar till och med i länderna i Afrika söder om Sahara, eftersom befolkningstillväxten minskar framstegen. Hinder och möjligheter inkluderar förmögenhet eller inkomst, om platsen är landsbygd eller stad, utbildning och medvetenhet, infrastruktur såsom tillgång till vägar och elektricitet, topografi och höjdskillnader, könsdynamik och hushållens demografiska egenskaper. För adekvat planering och effektiv policyutveckling för att uppmuntra tillgång till ren matlagning är det viktigt att kontextuellt identifiera vilka faktorer som har störst inverkan och var. I denna avhandling genomfördes en geospatial analys för att identifiera de platser där det är mest sannolikt och mindre sannolikt att utvalda matlagningsbränslen används, samtidigt som man identifierade de mest relevanta hindren och möjliggörarna för dessa bränslen. Förhållandet mellan faktor och användning av matlagningsbränsle bekräftades senare genom enkla linjära regressionsanalyser. Arbetet baseras till stor del på 2019 Kenya Population and Housing Census, där ved var det mest använda bränslet i landet på 68.14%. Detta bränsle analyserades och kontrasterades mot de två rena matlagningsbränslena, el och LPG. Resultaten visar att klyftan mellan stad och landsbygd har en viktig roll i de kenyanska hushållens bränsleanvändning, följt av hushållsstorlek samt utbildning och medvetenhet. Ved och gasol uppvisade en intressant dikotomi, där de möjliggörande faktorerna för ved var samma hinder för gasol, och vice versa. Dessa faktorer inkluderade: hög landsbygdsandel, stor hushållsstorlek, hög utbildning och internetanvändning, hög informalitet i bosättningar och besittningsrätt. Elektrisk matlagning hade ett mer separat beteende, som betonade vikten av infrastruktur, eftersom vägtillgång var en möjliggörare och förhöjning ett hinder. Tillgång till el och eltillförlitlighet hade inte den förväntade effekten på användningen av matlagningsbränslen. Detta kan bero på de låga värden som de har i Kenya, vilket innebär att de inte är tillräckligt närvarande för att möjliggöra antagandet av båda rena matlagningsbränslen. Med tanke på de nuvarande politiska utsikterna i Kenya och de relevanta faktorer som identifierats, har båda de rena matlagningsbränslena goda utsikter att införas, där gasol har en större potential än elektrisk matlagning.Description
Supervisor
Järvinen, MikaThesis advisor
Khavari, BabakKeywords
clean cooking, GIS analysis, energy access, Sub Saharan Africa