aalto1 untyped-item.component.html
The effect of creativity mechanisms on idea generation methods
Loading...
URL
Journal Title
Journal ISSN
Volume Title
Insinööritieteiden korkeakoulu |
Master's thesis
Unless otherwise stated, all rights belong to the author. You may download, display and print this publication for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Authors
Date
Department
Mcode
Degree programme
Language
en
Pages
55
Series
Abstract
In a world where the pace of change is ever-increasing, the need for creativity is essential. Innovation one of the most used buzzwords in today’s society and therefore both CEOs and recruiters are making skills in creativity a priority.
This thesis investigated a quite new framework of creativity mechanisms. The framework might potentially open up the possibility of tailor-made ideation methods for solving different problems. The framework is based on 25 basic creativity mechanisms that make up almost all creativity methods i.e., all the methods are made from some combination of these mechanisms. By more research and a better understanding of how each of the mechanisms performs in different situations and the impact they can offer to for example the novelty and the breadth of the ideas produced one can start to improve the methods used today.
This study relied on data from engineering students participating in the course: Methods in Early Product development at Aalto University during the fall of 2020. Firstly, the students were asked to ideate around a theme using no tools and instructed to keep going until they run out of ideas. Secondly, they were asked to continue ideating around the same theme using an idea generation method and finally they were asked to change a mechanism in the method they had previously used. The data from the first round was used as a baseline for comparison and the data from the second and third round was used to compare the results against each other.
The study focused on three creativity evaluation metrics: Novelty, Breadth of ideas and Quantity. The findings of the study were that both the average novelty of all ideas produced and the average breadth of ideas improved in the third round compared to the second round i.e. after the mechanism change. This was interesting considering it being the third time the students were asked to ideate about the same theme. The results were not statistically significant which might be down to the fact that the data was very varied, and the students might have had very different levels of ambition and understanding of the concept. However, when only comparing the quantity of unique ideas produced in round 2 (using a method) and round 3 (changing a mechanism) the positive impact of the mechanism change was statistically significant. The quantity of ideas slowly declined throughout the rounds which was expected.
I en värld där förändringstakten ständigt ökar är behovet av kreativitetsfärdigheter viktigt. Innovation är ett av de mest använda slagorden i dagens samhälle och kreativa kunskaper prioriteras därför av både verkställande direktörer och rekryterare.
Denna avhandling undersökte en rätt så ny modell av kreativitetsmekanismer. Modellen kan eventuellt öppna upp möjligheten att skräddarsy idémetoder för att lösa olika problem. Modellen bygger på 25 grundläggande kreativitetsmekanismer som utgör nästan alla kreativitetsmetoder, dvs. alla metoderna är gjorda av någon kombination av dessa mekanismer. Genom forskning och en bättre förståelse för hur var och en av mekanismerna presterar i olika situationer och vilken inverkan de kan erbjuda på till exempel unikheten och variationen på de producerade idéerna kan man börja förbättra de metoder som används idag genom att byta mekanismer i dem. Denna studie baserade sig på data från ingenjörsstuderande som deltog i kursen: Metoder i tidig produktutveckling på Aalto Universitetet under hösten 2020. Studerandena ombads att komma på idéer kring ett tema först utan att använda några verktyg och att fortsätta tills de inte kommer på flera idéer. Sedan ombads de att fortsätta komma på idéer genom att använda en idégenereringsmetod och slutligen ombads de att ändra en mekanism i den metod de tidigare använt. Idéerna från den första omgången användes som baslinje för jämförelse och idéerna från andra och tredje omgången användes för att jämföra resultaten mot varandra.
Studien fokuserade på tre mått på kreativitetsutvärdering: unikhet, variation och kvantitet. Resultatet av studien var att både den genomsnittliga unikheten för alla producerade idéer och den genomsnittliga variationen av idéer förbättrades under den tredje omgången jämfört med den andra omgången, dvs. efter mekanismförändringen. Detta var intressant med tanke på att det var tredje gången eleverna ombads att komma på idéer om samma tema. Resultaten var inte statistiskt signifikanta, vilket kan bero på att uppgiften gav plats för väldigt varierande svar och studerandena kan ha haft mycket olika ambitioner och förståelse om konceptet. När enbart mängden unika idéer som producerats i omgång 2 (med en metod) och omgång 3 (ändring av en mekanism) jämfördes var dock den positiva effekten av mekanismförändringen statistiskt signifikant. Mängden idéer minskade långsamt under omgångarna vilket var förväntat.