Rakennussojelun keinot ja käytäntö- Kaksi tapaustutkimusta

Loading...
Thumbnail Image

URL

Journal Title

Journal ISSN

Volume Title

School of Arts, Design and Architecture | Bachelor's thesis

Department

Major/Subject

Mcode

Language

fi

Pages

29

Series

Abstract

-

Ilmastomuutos on kriisi, joka on vahvasti kytköksissä rakennusalaan. Suomessa merkittävä määrä hiilidioksidipäästöistä aiheutuu rakennuksista ja rakentamisesta. Rakennusalalla on tavoitteena päästä kestävämpään ja ympäristöystävälliseen rakentamiseen. Suunnittelijalla on mahdollista luoda uusia tai historiasta ammennettuja kestäviä keinoja rakentamiselle, jotta rakennusten kokonaan purkamiselta voidaan välttyä. Silti käyttökelpoisia rakennuksia puretaan paljon. Tämän opinnäytetyön tavoitteena on arvioida rakennuksen purkamisesta ja korjaamisesta aiheutuvia hyötyjä ja haittoja sekä auttaa pohtimaan tulevaisuuden suunnittelijan valintoja. Opinnäytetyössä pohdin myös, miten rakentamislait ja käytännöt kohtaavat todellisuudessa. Rakennukset ovat alttiita ajanilmiöille, jolloin osa rakennuksista menettää käyttötarkoituksensa. Päätöksiin purkamisen, uudisrakentamisen ja vanhan korjaamisen välillä vaikuttavia tekijöitä on useita. Tutkielmassani rajaan työni koskemaan kulttuuriperinnöllisiä arvoja sekä luonnon näkökulmasta kestävyyttä. Kandidaatintutkielma toteutetaan kirjallisuustutkimuksena, jossa pääaineistona hyödynnetään Suomen Arkkitehtuuriliiton julkaisemia artikkeleita, rakennuslautakunnan pöytäkirjoja ja lehtien uutisointia. Opinnäytetyössä aihetta tarkastellaan kahden toisistaan hyvin erilaisten esimerkkikohteiden kautta. Molemmat rakennukset tuovat erilaisia näkökulmia rakennuksille tehdyistä päätöksistä. Esimerkkikohteet ovat Helsingin Mannerheimintie 14 purettu ja uudisrakennettu toimistorakennus sekä Kokkolassa Pitkänsillankadulla sijaitseva kaavalla suojeltu vanha huoltoasema. Molemmat rakennukset ovat saaneet aikaan keskustelua ja niistä on uutisoitu paljon. Rakennuksille tehdyt ja tekemättä jääneet päätökset ovat aiheuttaneet ristiriitaa ja jopa kahtiajakautuneita mielipiteitä. Peruskorjaamisella ja purkamisella on vaikutusta sekä kehittyvälle ilmastokriisille että ajallisen kulttuuriperinnön säilyttämiselle. Tehdyt päätökset vaikuttavat sekä nykyhetkessä, että tulevaisuudessa. Rakentamista koskevia päätöksiä tulee täten pohtia tarkkaan. Molemmilla opinnäytetyöni tapaustutkimuksilla olisi voinut olla erilainen tulevaisuus tehtyjen ja tekemättä jättämien päätösten ansiosta. Lailla ja säädöksillä pyritään saavuttamaan kestävämpää ja ekologista rakentamista. Ihmisten asenteilla ja arvoilla on kuitenkin kestävän rakentamisen kannalta tärkeä rooli. Minkälaisia historiasta ammennettuja kestäviä ja ekologisia keinoja voidaan rakentamiselle keksiä, vaati lisää keskustelua ja tutkimusta.

Klimatförändringen är en kris som är starkt kopplad med byggbranschen. I Finland orsakas en betydlig mängd koldioxidutsläpp av byggnader och byggandet. Byggbranschen strävar efter att uppnå ett mera hållbart och miljövänligt byggande. Planeraren har möjlighet att skapa nya eller historiskt härledda hållbara metoder för byggandet, så att fullständig rivning av byggnader kan undvikas. Ändå rivs flera användbara byggnader omotiverat. Syftet med detta examensarbete är att värdera fördelarna och nackdelarna med att riva och reparera byggnader och möjligen hjälpa framtida planerare att överväga sina val. Byggnader är känsliga för tidsfenomen och vissa byggnader förlorar sin avsedda användning. Det finns flera faktorer som påverkar beslut mellan rivning, nybyggnation och reparation av gamla byggnader. I avhandlingen begränsas arbetet till kulturarvsvärden och hållbarhet ur ett miljöperspektiv. Kandidatarbetet genomförs som en litteraturstudie, där huvudmaterialen som används är artiklar publicerade av Finlands Arkitektförbund SAFA, Karleby stads byggnadsnämndens protokoll och nyhetsrapporter. I examensarbetet undersöks ämnet genom två mycket olika exempelbyggnader. Båda exempelbyggnaderna ger olika synvinklar på beslut som fattats för byggnader. De valda byggnaderna är den rivna och återuppbyggda kontorsbyggnaden på Mannerheimvägen 14 i Helsingfors och den gamla bensinstationen på Långbrogatan i Karleby, som har byggnadsskydd. Båda byggnaderna har väckt diskussioner och har fått stor uppmärksamhet. De gjorda och ogjorda besluten för byggnaderna har orsakat konflikter bland människor. Renovering och rivning av byggnader påverkar både den eskalerande klimatkrisen och bevarandet av kulturarvet. Beslut som fattas påverkar både i nutid och i framtid. Beslut som har inverkan på byggandet bör därför noggrant övervägas. Båda fallstudierna i examenarbetet kunde ha haft en annan framtid tack vare de beslut som fattats eller inte fattats. Lagar och regler syftar att uppnå ett mer hållbart och ekologiskt byggande, men det lyckas alltid inte i praktiken, som man kan se med fallstudierna. På Mannerheimvägen 14 har en användbar byggnad rivits ner, fast det funnits möjlighet att renovera byggnaden. I kontrast till detta i Karleby på Långbrogatan finns den gamla skyddade bensinstationen ännu kvar men i väldigt dåligt skick. Bensinstationen har inte tagits hand om oavsett skyddsbeslutet. Endel ser gamla byggnaders värde och för andra är äldre byggnader i vägen för någåt nytt. Människors attityder och värderingar spelar dock en viktig roll för att genomföra hållbart byggande. Välbeprövade metoder eller nya uppfinningar som lösning till ett mera hållbart byggande, kräver mera diskussion och forskning.

Description

Supervisor

Ruskeepää, Esa

Thesis advisor

Berger, Laura

Other note

Citation