aalto1 untyped-item.component.html
Land use conflicts in the Finnish archipelago: Case study Flakholmen
Loading...
URL
Journal Title
Journal ISSN
Volume Title
School of Engineering |
Bachelor's thesis
Unless otherwise stated, all rights belong to the author. You may download, display and print this publication for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Authors
Date
Department
Major/Subject
Mcode
Language
en
Pages
33
Series
Abstract
The Finnish archipelago is an ecologically vulnerable environment home to several species and habitats. In recent years these environments have been subjected to increasing conflicts between the preservation of the environment and the economic opportunity connected to developing the archipelago. The main goals of this thesis are to explore how land use decisions are made in the archipelago, the effect stakeholders have on the decision-making process, and the impact power relations and economic motivations have on the plan.
This thesis is an empirical study supported by a literature review. The theoretical framework consists of research surrounding land use, tourism in fragile environments and urban political ecology. The empirical part of this thesis is a case study on Flakholmen, an island belonging to Strömsö in Raasepori. The casestudy is based upon official planning documents.
The case study shows three key findings. Firstly, the development on Flakholmen is part of a broader project of converting the archipelago of Raasepori into a tourist destination for economic growth. Secondly, although the plan follows regulations on participation and sustainability, the analysis demonstrates that economic interests are prioritised above ecological and social perspectives. In the case of Flakholmen, the municipality’s goal of increasing tourism in the region is aligned with the private investor’s goal. This alliance has been made possible due to a change in government structures in 2016. Finally, the conflict between economic opportunity and environmental destruction on Flakholmen is resolved through the concept of sustainability.
The development of Flakholmen highlights the main challenges for land use in the Finnish archipelago. The UPE perspective illustrates how power, economic views and politics shape natural environments and why the term sustainabilitycan be used to legitimise rather than limit development in the archipelago.
Den finska skärgården är ett ekologiskt känsligt område med flera arter och livsmiljöer. Under de senaste åren har dessa områden i allt högre grad utsatts för konflikter mellan bevarandet av naturen och de ekonomiska möjligheterna som förknippas med utvecklingen av skärgården. Syftet med det här arbetet är att analysera markanvändningsbeslut i skärgården, hur aktörer påverkar eslutsprocessen och hur maktrelationer och ekonomiska motiv påverkar planeringens resultat.
Metodmässigt bygger arbetet på en empirisk fallstudie med stöd av en litteraturstudie. Ramverket består av studier om markanvändning, turism i känsliga miljöer och urban politisk ekologi (UPE). Den empiriska delen utgörs av en fallstudie av Flakholmen, en ö tillhörande Strömsö. Fallstudien baserar sig på en analys av officiella planeringsdokument.
Fallstudiens resultat visar att utvecklingen på Flakholmen är del av ett större projekt att förändra Raseborgs skärgård till ett turistmål för att skapa ekonomisk tillväxt. Fastän planeringsprocessen följer lagens principer om delaktighet och hållbarhet visar analysen att ekonomiska intressen och kommunala tillväxtmålkan prioriteras framför ekologiska och sociala perspektiv. I Flakholmens fall sammanfaller de kommunala målen att stärka turismen i regionen med de privata investerarnas mål. Det här skapar en stark allians mellan de offentliga och de privata aktörerna. Alliansen har blivit möjlig på grund av en förändring i förvaltningsstrukturen som skedde år 2016. Dessutom dras slutsatsen att begreppet hållbarhet löser konflikten mellan ekonomisk möjlighet och miljöförstörelse på Flakholmen.
Flakholmens utveckling klargör de centrala utmaningarna för markanvändningi den finska skärgården. Genom att tillämpa ett UPE-perspektiv synliggörs det hur makt, ekonomi och politik formar naturen och hur begreppet hållbarhet kan användas för att legitimera snarare än begränsa utvecklingen av mark i känsliga
miljöer.