Assessing societal benefits and economic impacts of earth observation data in the arctic area
Loading...
URL
Journal Title
Journal ISSN
Volume Title
Insinööritieteiden korkeakoulu |
Master's thesis
Unless otherwise stated, all rights belong to the author. You may download, display and print this publication for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Authors
Date
2022-03-21
Department
Major/Subject
Geoinformatics
Mcode
Degree programme
Master's Programme in Geoinformatics (GIS)
Language
en
Pages
68 + 3
Series
Abstract
The use of earth observation data and services yields extensive benefits to the society, environment, and economy. Especially actors in the Arctic region are going to be more dependent on earth observation services in the future, as the Arctic is changing rapidly due to climate change. There is a growing need to quantify the benefits from earth observation services to justify investments made into earth observation technologies and to defend research budgets against competing priorities. This study aims to determine the most suitable tools for the assessment of benefits of earth observation data and services in the Arctic area. A literature study was conducted to review the most essential benefit assessment tools. The applicability of cost-benefit analysis, benefit transfer, value chains, Value Tree Analysis, Weather Service Chain Analysis, and Spatineo Impact were reviewed. Finally, a case study assessing benefits from a lake ice service was performed. The case study applied Spatineo Impact and Value Tree Analysis. By comparing methods in the literature study, Value Tree Analysis combined with cost-benefit analysis is concluded to be the best approach for assessing the socioeconomic impact of earth observing data in the Arctic. This approach supports the representation of various benefits originating from several earth observing systems. In addition, Spatineo Impact proved to be a useful tool for revealing the realized benefits from the usage of a service. This information is especially valuable to providers of open spatial data. The case study emphasized that the results of a benefit assessment are highly dependent on the availability of data and on the time frame the study is conducted. Whenever possible, comprehensive interviews and surveys with end-users should be conducted when assessing the socioeconomic impact of an earth observation service.Användningen av geografiska data och geografiska datatjänster ger omfattande fördelar för samhället, miljön och ekonomin. Särskilt aktörer i den arktiska regionen kommer att bli mer beroende av geografiska datatjänster i framtiden, eftersom den arktiska miljön förändras med accelererande fart på grund av klimatförändringen. Det finns ett växande behov för att kvantifiera fördelarna med geografiska datatjänster för att motivera investeringar i teknologi som främjar skapandet av ett bättre geografiskt datasystem. Syftet med denna studie är att fastställa de mest lämpliga verktygen för att bedöma fördelarna med geografiska data och geografiska datatjänster i det arktiska området. En litteraturstudie genomfördes för att granska de viktigaste metoderna för att bedöma samhälleliga och ekonomiska nyttor. Tillämpligheten av nyttokostnadsanalys, nyttoöverföring, värdekedjor, värdeträdsanalys, väderservice kedjeanalys och Spatineo Impact granskades. Till slut utfördes också en fallstudie, där nyttorna med en geografisk dataprodukt som beskriver istäckets utbredning i sjöar uppskattades. Fallstudien tillämpade och jämförde Spatineo Impact och värdeträdsanalys metoderna. Genom att jämföra metoderna i litteraturstudien drogs slutsatsen om att värdeträdsanalys kombinerat med nyttokostnadsanalys är den bästa metoden för att bedöma den socioekonomiska nyttan av geografiska data i den arktiska regionen. Denna metod stödjer representationen av mångsidiga nyttor från användningen av flera geografiska datatjänster. Dessutom visade sig Spatineo Impact vara ett användbart verktyg för att avslöja de realiserade nyttorna med att använda en datatjänst. Denna information är särskilt värdefull för leverantörer av öppna geografiska data. Fallstudiens resultat betonar att en nyttoanalys påverkas starkt av tillgången på data samt av tidsramen studien genomförs i. Då man analyserar nyttorna av geografiska datatjänster borde man i mån av möjlighet också utnyttja intervjuer och frågeformulär med slutanvändarna för att få en möjligast bra uppskattning av de uppfattade fördelarna.Description
Supervisor
Tenkanen, HenrikkiThesis advisor
Mäkelä, JaanaKeywords
socioeconomic impact assessment, benefit assessment, earth observation data, arctic area, lake ice service