aalto1 untyped-item.component.html
Mitä tarkoittaa kestävä terveydenhuollon arkkitehtuuri? Uusi hyvinvointikeskus Itä-Uudenmaan hyvinvointialueelle Porvooseen
Loading...
URL
Journal Title
Journal ISSN
Volume Title
School of Arts, Design and Architecture |
Master's thesis
Location:
Unless otherwise stated, all rights belong to the author. You may download, display and print this publication for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Authors
Date
Department
Major/Subject
Mcode
Language
fi
Pages
80
Series
Abstract
Suomen väestön ikääntyminen tuo sosiaali- ja terveyspalveluiden järjestämiseen uusia haasteita, joihin vuonna 2021 toimeenpantu sote-uudistus on pyrkinyt vastaamaan. Tämä on käytännössä ohjannut uudistuksella perustettuja hyvinvointialueita palveluiden keskittämiseen, mikä on arkkitehtuurin kannalta merkinnyt uusien terveydenhuollon rakennusten, niin sanottujen hyvinvointikeskusten, rakentamista. Samaan aikaan rakentamisen käyttäjäystävällisyyteen ja ilmastovaikutuksiin edellytetään kiinnitettävän yhä enemmän huomiota niin sosiaalisen kuin ekologisen kestävyyden takaamiseksi.
Diplomityön tavoitteena on selvittää, mitä tarkoittaa kestävä arkkitehtuuri terveydenhuollon rakennuksissa ja miksi kestävyys tulisi huomioida terveydenhuollon suunnittelussa. Työ sisältää kirjallisuuskatsauksen, tapaustutkimuksen ja suunnitelmaosion. Ensin työssä taustoitetaan sote-uudistuksen tuomia muutoksia ja haasteita, jotka heijastuvat rakentamiseen. Toisessa luvussa tutkitaan, miten käytettävyydellä ja muuntojoustavuudella voidaan edistää ekologista ja sosiaalista kestävyyttä. Kolmannessa luvussa perehdytään terveydenhuollon rakennusten eri tilajärjestelyihin eri tilakonseptien ja tapaustutkimusten kautta. Neljäs luku selvittää, mihin kaupunkitilalliseen kontekstiin suunniteltava hyvinvointikeskus sijoittuu ja miten rakennuksen tilaohjelma siihen suhtautuu. Työn viimeisessä, viidennessä osiossa esitellään työn aiempiin havaintoihin perustuva suunnitelma, ja pyritään havainnoimaan, mitä haasteita kestävyystavoitteet suunnitteluun tuovat.
Diplomityössä havaittiin, että kestävyys on terveydenhuollon rakennuksissa tärkeää sekä lääketieteellisen ja teknologisen kehityksen että palvelujärjestelmän muutosten takia. Ekologinen ja sosiaalinen kestävyys liittyvät erityisesti muuntojoustavuuteen ja käytettävyyteen. Käytettävyyttä voidaan edistää esimerkiksi näyttöön perustuvalla suunnittelulla, jonka pääperiaatteet liittyvät potilas- ja työntekijätilojen luonnonvaloon, luontoyhteyksiin, yhden hengen potilashuoneeseen, hyvään akustiikkaan ja suunnistettavuuteen. Muuntojoustavuuteen lukeutuu muunneltavuus, monikäyttöisyys ja laajennettavuus. Muuntojoustavuutta voidaan edistää standardoidulla mitoituksella, joustamattomien tilojen oikealla asemoinnilla, korkealla kerroskorkeudella ja maankäytöllä. Tapaustutkimuksessa ja suunnitelmaosiossa kuitenkin huomataan, että kriteerien soveltaminen käytännössä on haastavaa, sillä hankkeet ovat isoja, tavoitteet voivat olla ristiriitaisia ja muuntojoustavaa mitoitusta on haastavaa määritellä.
The aging of the Finnish population poses new challenges to the organization of social and health services, which challenges the health and social services reform implemented in 2021 has sought to address. In practice, this has driven the wellbeing services counties established by the reform to centralize services, which in terms of architecture has resulted in the construction of new healthcare buildings, so-called health and wellbeing centers. At the same time, user needs in construction and climate impacts are increasingly important in ensuring social and ecological sustainability.
This master’s thesis studies what sustainable architecture means in healthcare buildings and why sustainability should be considered in their design. The thesis includes a literature study, case studies, and a chapter on design. First, the context of the health and social services reform is examined. Then, it is studied how usability and adaptability can promote sustainability. The third chapter analyzes healthcare buildings through various space concepts and case studies. The fourth chapter examines the site location and urban setting of the new health and wellbeing center of East Uusimaa, that is being planned. In the final fifth chapter, the design of the wellbeing center, based on the earlier findings, is presented and the challenges set by the sustainability goals are observed.
The thesis concludes that sustainability is important to consider in healthcare buildings due to both medical and technological progress and changes in the service system. Social and ecological sustainability are particularly linked to adaptability and usability. Usability can be enhanced through evidence-based design, where the main principles are linked to daylight, connections to nature, single-bed patient rooms, good acoustics, and ease of finding the way. Adaptability consists of convertibility, versatility of use purposes, and expandability, and it can be promoted by standardized dimensions, appropriate placement of inadaptable spaces, high floor height, and by proactive land use. The case studies and design section of the thesis demonstrate that applying the criteria in practice is challenging due to project size, conflicting goals, and the difficulty to determine adaptable dimensioning.
Finlands åldrande befolkning medför nya utmaningar för organisering av social- och hälsovårdstjänster, vilket social- och hälsovårdsreformen som genomfördes i 2021 har försökt hantera. I praktik har det lett till att de nya välfärdsområdena, som grundades i reformen, har centraliserat tjänsterna, vilket för arkitektur har inneburit byggandet av nya välfärdscenter. Samtidigt ställs allt högre krav på att uppmärksamma arkitekturs användarvänlighet och klimatpåverkan för att säkra både social och ekologisk hållbarhet.
Detta examensarbete försöker att utreda vad hållbar arkitektur innebär i vårdbyggnader och varför det är viktig att beaktas i planeringen. Examensarbetet innehåller en litteraturöversikt, en fallstudie och en planeringsdel. Först beskrivs bakgrunden i social- och hälsovårdsreformen. Därefter undersöker arbetet hur användbarhet och flexibilitet kan främja hållbarhet. Det tredje kapitlet behandlar arrangemang i vårdbyggnader genom olika koncept och fallstudier. Det fjärde kapitlet analyserar den urbana kontexten av det nya planerade välfärdcentret. I arbetets sista kapitel presenteras en plan baserad på observationer.
I examensarbetet upptäcktes det att hållbarhet bör beaktas i vårdbyggnader på grund av både medicinsk och teknisk utveckling och förändringar i servicesystemet. Ekologisk och social hållbarhet hänger samman med flexibilitet och användbarhet. Användbarhet kan främjas genom evidensbaserad designs, som har hittat evidens för förbättrande intryck av dagsljus, naturkontakt, enkelpatientrum, god akustik och orienterbarhet. Flexibilitet omfattar anpassningsbarhet, multifunktionalitet och möjlighet till expandering. Flexibilitet kan främjas med standardiserade mått, placering av icke-flyttbara utrymmen, hög våningshöjd och markanvändning. Det är dock utmanande att tillämpa kriterierna på grund av projektstorlek, dess motstridiga mål samt svårigheter i att definiera flexibel dimensionering.